En vecka kvar. 

Igår kände jag ett massivt behov av ensamhet. I detta hus är det väldigt svårt att få till det.  Folk överallt. Men det är väldigt fina människor så oftast inget som stör mig. Men ibland vill jag höra mig själv tänka. Vi kan lämna området om vi är vaksamma på vår omgivning men har inte velat vandra iväg så långt ensam, i bästa fall skulle jag bara gå vilse...

Istället tog jag min bok, ett glas juice och la mig i gräset en bit från huset, intill floden. Det va sjukt fantastiskt. Jag, bon Iver och min deckare. Det har blivit som ett stort kollektiv och vi är grymma på att samarbeta. Vi plockar grönsaker och frukten ute, lagar mat och dricker savannacider och öl mitt på dagen. (eftersom det var söndag och vi va lediga)

Igår hade vi en stor fest med brasa och musik....så lite trött idag också...:)

Det är också så otroligt nyttigt att inte ha allting tillgängligt. Fick en bit choklad av en här och höll på att börja gråta, det va så himla gott. 

Det är så speciellt att jobba så nära noshörningar och elefanter. Blir lika betagen varje dag. En av noshörningarna har en bäbi i magen och denna veckan har detta visat sig i hennes beteende mot oss. Hon attackerade Petros, vakten två gånger, frustade och kastade sand omkring sig, det är lätt att bli naiv kring dom. Vi fick skriva på ett avtal där vi tar på oss allt ansvar om det skulle hända nåt. Inatt var det fullmåne, vilket innebär större risker för poaching...eftersom djuren är så synliga. Och att inte tala om stjärnhimlen. Den Afrikanska himlen på natten är obeskrivlig.

Maten här är god men har mått lite halvkass imellanåt men inget jag dör av. Vi jobbar också jäkligt mycke med kroppen och jag är faktiskt rätt stark har jag kommit på...har dragit stora pålar ur marken och kapat feta vajrar. (Ska fortsätta använda musklerna hemma...KIKKI....its a promise) Ömma muskler är skönt. fick en rostig stålvajer smashad i benet och en spade på foten så mammas apotek har kommit in handy. Men mår prima nu.  Har också haft lite problem med mitt öga. det svullnade upp lite innan och jag tänker att jag har en insekt där som käkar upp min hjärna....well, jobbar på det.

Men mycket av detta projekt är också det sociala. Människorna, mötena. Det är en sån konstig situation att leva tillsammans med 12 främlingar så nära, 24/7 Relationer utvecklas så vansinnigt snabbt och har så många nivåer. Jag känner så mycket kärlek. Jag har också träffat en unge jag vill ta med mig hem...och en hundvalp. 

Jag längtar efter er hemma. Snart får jag krama och pussa på er!!!

Jag hoppas att jag kommer behålla denna känsla hemma...att inte ta saker för givet och bli girig. Älskar att leva!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sista inlägg från Zim.    Badade med elefanter idag. Det var det  häftigaste och läskigaste jag gjort. Jag satt på ryggen på Mack, den största av dom medans han dök och traskade runt. Vissa stunder va snabeln det enda som stack upp. Tillslut fick...

Inne på vecka två och nu börjar starka känslor. Mycket debatterande kring ”den vite mannen” och vad som är rättvisa. Vi har en del olika känslor en del av oss mer starka än andra. Vem Tjänar på vad egentligen och hur ser ett utnyttjande u...

På plats och fyra dagar in i projektet. Dessa människor är otroliga djursjälar. Det dom gör för det vilda i Zimbabwe och noshörningarna i synnerhet är helt makalöst. Allt är så genomtänkt och väl genomfört. Att vara en elefant eller noshörning ida...

Den senaste månaden har jag frekvent stoppat i mig lite kolera, lite rabies, lite stelkramp, lite polio och om en vecka ska jag käka lite malaria. Visst är det sjukt egentligen.  Det kan ju fan inte va nyttigt att chocka kroppen på det sättet. D...

Vad är att resa "rätt"? Vad är att resa med ett syfte?   Jag har inga svar men tänker mycke på det. Jag älskar att resa, älskar att uppleva och älskar att testa mina egna gränser. Men jag älskar ännu mer att få göra allt det och samtidigt göra ...